En guide till vanliga neurologiska undersökningar
Sjukhistoria
Processen att ställa en differentialdiagnos inleds med att en neurolog tar upp patientens sjukhistoria. Trots den moderna teknikens alla framsteg, är sjukhistorien den viktigaste delen av den neurologiska undersökningen för diagnostisering av MS.
Detaljerna är viktiga
I sjukhistorien ingår nuvarande och tidigare symtom, t.ex. stickningar eller domningar, blås- och tarmbesvär, samt släktens sjukhistoria. Läkaren söker efter centrala tecken och symtom i din berättelse. Även till synes oviktiga detaljer, som ”stickningarna var så besvärande att jag tvingades säga återbud till tandläkaren” eller ”krampen började i vänster ben men när den kom nästa gång, kändes det mer som en molande värk”, kan ge mycket viktig information.
För att neurologen ska kunna
utesluta andra möjliga sjukdomsorsaker måste han få så mycket information som
möjligt. Yrsel (som är ett vanligt MS-symtom) kan exempelvis också bero på en
rubbning i innerörat. Dimsyn, balansrubbningar och sluddrande tal är symtom på
MS, men kan också bero på andra sjukdomar och vissa läkemedel. Neurologen kan
därför göra tester som inte är specifika för MS för att utesluta möjligheten
att du har en annan sjukdom.Följande funktioner undersöks:
- motorisk funktion (kontrollerar rörelser)
- sensorisk funktion (kontrollerar sinnena, t.ex. förmågan att känna beröring eller smärta)
- hjärnstammens funktion (kranialnerver, t.ex. ofrivilliga ögonrörelser)
- lillhjärnans funktion (kontrollerar motorisk funktioner som inte styrs av viljan, t.ex. balans)
- synfunktion (upptäckt och bearbetning av visuell information)
- mental eller kognitiv förmåga (funktioner som vaksamhet, tal och koncentration)
