Neurologiska bedömningsskalor
Vad är EDSS? – en närmare titt
EDSS bygger delvis på mätningar av åtta områden i centrala nervsystemet som kallas funktionella system. De första stegen i skalan mäter graden av nedsättning i dessa system, exempelvis övergående domningar i ansiktet eller fingrarna, eller synrubbningar. Senare steg mäter funktionsnedsättningar i rörelseförmågan, främst förmågan att gå en viss sträcka.
De funktionella system som mäts för EDSS är (ref 1):
- pyramidbanorna – viljestyrda rörelser
- hjärnstammen – funktioner som ögonrörelser, ansiktets känsel och rörelser, förmågan att svälja
- synen
- storhjärnan – minne, koncentration, grundstämning
- lillhjärnan – koordination av rörelser eller balans
- sensoriska systemet
- urinblåsa och tarm
- andra – bl.a. trötthet
Dessa system poängsätts efter graden av nedsättning. Noll betyder normal funktionsförmåga medan poängen fem eller sex innebär total funktionsnedsättning. Poängsättningen av de funktionella systemen samt skattningen av rörelseförmågan och begränsningar av aktiviteter i det dagliga livet definierar de 20 stegen i EDSS.
I skalans första steg leder små ökningar av antalet symtom till man flyttar fram ett eller flera steg på EDSS-skalan. Detta visar att fler funktionella system är påverkade eller att ett funktionellt system har drabbats av en allvarligare försämring/funktionsnedsättning. Från och med steg 4 blir förmågan att gå den viktigaste faktorn för EDSS-poängen. När man har nått denna del av skalan leder förändringar i andra funktionella system, t.ex. armarnas rörelseförmåga eller kognitiv funktion, inte till någon ökning av EDSS-poängen, även om dessa förändringar har en avgörande effekt på den MS-sjukes välbefinnande.
EDSS-skalan
Referenser
1. Gaspari M, Roveda G et al. An expert system for the evaluation of EDSS in multiple sclerosis. Artificial Intelligence in Medicine 2002:25;187-210.
2. Multipel Skleros, Jan Fagius m.fl. 2007, Karolinska Institutet University Press
