Vanliga frågor
Kan jag få barn?
Beslutet att skaffa familj bör övervägas noggrant om en eller båda parter har MS. Många par oroar sig för att deras barn också ska få MS. Det är viktigt att komma ihåg att även om det i jämförelse med resten av befolkningen finns en något ökad risk för MS hos barnen om någon av föräldrarna har MS, är risken fortfarande mycket liten.
Även om MS inte är entydigt ärftligt, löper nära släktingar till människor med MS en större risk än människor som inte har några sådana släktband. Undersökningar av familjer med MS har visat att risken för att ett barn till en förälder med MS under sin livstid ska utveckla MS är 3–5 %, om föräldern med MS är den enda i familjen som har sjukdomen. Risksiffran varierar om det finns flera familjemedlemmar med MS och/eller om MS uppträder på både mödernet och fädernet1.
Man bör också tänka på de långsiktiga konsekvenserna av beslutet att skaffa barn. Faktorer som nuvarande och framtida funktionsnedsättningar, partnerns förmåga att bidra till barnens vård och utveckling, hur mycket stöd från familj och vänner man kan räkna med samt den ekonomiska situationen bör beaktas.
Risken för skov förefaller inte att öka under en graviditet. Istället verkar det som att antalet skov minskar under graviditeten för att sedan öka under de första sex månaderna efter barnets födelse. Det finns inga bevis för att MS hämmar fertiliteten eller att sjukdomen medför ökad risk för missfall, medfödda missbildningar eller dödfödsel2.
Även om det inte finns något visst läkemedel som tas av alla med MS, används olika mediciner för att behandla försämringar och MS-symtom. Vissa av dessa (eller kombinationer) kan vara skadliga för ett växande foster (interferoner är t.ex. kontraindikerade under graviditet). Dessutom följer vissa personer en särskild diet och/eller får annan behandling (medicinskt övervakad eller inte) som rapporteras vara fördelaktig vid MS. Blivande föräldrar bör alltid – före befruktningen – diskutera all behandling och medicinering med sin läkare för att utvärdera om något kan vara skadligt för ett växande foster.
Graviditet verkar inte ha några negativa effekter vad avser funktionsnedsättningar på lång sikt och inte heller på sjukdomens långsiktiga förlopp3, 4. Amning verkar inte ha något samband med den ökade frekvensen av skov efter nedkomsten, men kan förknippas med stor trötthet5.
Man bör inte besluta sig för att skaffa barn utan att ta hänsyn till alla tänkbara konsekvenser. MS kan påverka hur familjen fungerar, och barnens välbefinnande måste stå i centrum för de åtgärder som vidtas. Det är mycket viktigt att inte glömma bort att barnuppfostran är ett långsiktigt åtagande. Det går inte att bara koncentrera sig på graviditeten och förlossningen, utan man måste räkna med MS effekter under alla de ca 18 år som man aktivt måste delta i barnets uppfostran. Man måste förstå sjukdomen och inse att det sociala skyddsnätet på sikt kan bli ännu viktigare för en familj med MS än för andra. Beslutet att bli förälder bör först och främst bygga på en önskan att bilda familj och även om MS bör ge upphov till vissa noggranna överväganden, bör sjukdomen i sig inte utgöra någon begränsning.
Referenser
1 Paty DW, Ebers GC (Editors). Multiple Sclerosis. F.A Davis Co, Philadelphia, 1998:572 p
2 Lorenzi AR, Ford HL. Multiple sclerosis and pregnancy. Postgraduate Medical Journal 2002;78:460-464.
3 Elenkov IJ, Wilder RL et al. IL-12, TNF-α, and Hormonal Changes during Late Pregnancy and Early Postpartum: Implications for Autoimmune Disease Activity during These Times. Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism 2001;86(10):4933-4938.
4 Confavreux C, Hutchinson M et al. Rate of pregnancy-related relapse in multiple sclerosis. The New England Journal of Medicine 1998;339(5):285-291.
5 Pisacane A, et al. Breastfeeding and multiple sclerosis, British Medical Journal 1994;308:1411-1412.
Texten baseras på information från www.msif.org
