01 - 13.01.2010, 18:37

Hej,’
Jag har tagit avonex sedan april 09 och skött det punktligt. Ibörjan gjorde jag allt själv, numera får maken hjälpa mig att trycka på injektorn men jag injicerar själv.

Jag tar min spruta på söndagar. Men eftersom man kan skjuta på dagarna blir det i praktiken nästan alltid tisdagar som jag tar avonex (då kan den tas på söndagen igen). Maken börjar tjata på mig på söndag kvällen och fortsätter på måndagen. Med resultat att jag blir irriterad. Jag kan inte kontrollera min kropp och MS. Det enda jag kan kontrollera är när jag ska ta sprutan och den kontrollen vill jag behålla!

Jag förstår inte varför jag skjuter på sprutan hela tiden. Det gör inte ont och jag är van att ge andra sprutor (jag är sjuksköterska) men när det kommer till mig själv låser det sig totalt.

Funderar på att gå till ms-mottagningen eller dsk för att de ska ge injektionen under en tid. Vill inte att avonex ska komma mellan mig och maken.

03 - 13.01.2010, 20:08

Ska försöka göra som dig, att komma ihåg när jag ska ta den och låta någon maken göra resten. Som det ser ut nu, är jag inte aktuell för tabletter eftersom jag har gjort en gastric by pas op, vilket bla gör att upptaget som oftast sker i tunntarmen inte ser ut som hos "vanliga" människor. Jag fick iallafall inte vara med i studie pga av detta.

05 - 14.01.2010, 14:25

Här är en till sjuksköterska som låter maken trycka in Avonexet en gång i veckan. Tur att det bara är en gång i veckan! Det har slagit stopp även för mig. Nu har jag koll på stickschemat och gubben sticker. Då slipper jag ångesten och våndan. Jag säger som du Anettehelena, det handlar ju inte om smärtan utan det hela är helt ologiskt och larvigt. Hoppas att tabletterna kommer snart och att det inte är allt för mycket biverkningar på dom.
Ha det
Eva

07 - 19.01.2010, 19:44

Anetthelena, jag höll på som du och sköt på injektionen. Skillnaden var att jag sköt på den i 45 min och du skjuter på den i 2 dagar. Ingen skillnad alls egentligen. Orsaken till två dagar är att du vet att det måste gå 5 dagar innan nästa injektion. Annars hade du nog skjutit på det i tre eller fyra dagar, eller hur?
Min man tjatade och jag blev bara mer irriterad ("Kom igen nu gumman! Då tar vi den! Ett två tre"). Det började med att jag började tveka, då slog det slint och jag kunde bara inte trycka av. Då tog jag sprutan helt själv med injektor.
Nu får min man ge mig den (han har valt bort injektorn) och det är himmelriket (nästan...jag tycker fortfarande inte om det).
Kan inte din man även sköta injiceringen?
Jag lägger mig på köksgolvet (herregud, hur låter detta nu då?) och tittar på min omålade golvlist medans han ger mig sprutan i höften.
Jag kan "sjåpa" mig en del även nu, jag tog alltid sprutan i låren men det får inte min man göra utan jag varvar mellan höfterna. Hur länge håller det?...måste jag börja ta i låren en vacker dag tro...jag kör strutsfenomenet och hoppas på tabletterna.
Jag har backup med syster som är undersköterksa och granne som är sjuksköterska. De sticker mig om mannen skulle vara borta.

...eller så ber du om hjälp hos en sköterska. Allt är OK om det ger högre livskvalitet.

Kram och heja på!