Vill ju ha fler... - Multipel Skleros forum - Sexualitet vid MS

MS-portalen - platsen för dig med MS

Vill ju ha fler...

Inlägg
Inlägg Författare
 

01 - 08.04.2010, 09:43

Jag fick min MS-dignos okt09 och trodde livet var slut, tur att jag hade fel :-) Ev började min MS redan 98 då jag sökte för domningar i lår men valde att avboka mitt besök med neurologen för då mådde jag bra. OM det började 98 så kan man klassa den som benign MEN ingen vågar ju säga det till 100% även om det står starkt misstänkt MS redan 98 i journalen, nu var det ju inte det jag ville diskutera utan barn och era tankar och erfarenheter. Jag har 2 underbarar barn som är snart 7 och 4 år och var gravid med nr men det slutade i MA strax innan diagnosen sen började jag med broms (avonex) vilket jag verkligen ville. Nu till mina funderingar jag el vi vill fortfarande ha ett till barn men jag vet inte om jag vågar TÄNK om jag blir jättesjuk. Önskar gärna få veta hur ni som stått på broms länge mår idag?? Hur tänker ni andra ang barn, ngn mer i min situation??

Skulle gärna komma i kontakt med fler i min sitution i Stockholmsområdet, man känner sig ju ganska ensam även om mina vänner är underbara. Jag ska nu i april gå MS-kurs och hoppas ju träffa ngn likasinnad där.

Det här verkar vara ett bra forum där det skrivs, i många forum är det så tyst.

Må gott alla!!!

sirap98

 

02 - 08.04.2010, 13:42

Hej Sirap.
Jag blev så glad när jag såg ditt inlägg, det vara närmare två år sedan jag var inne på denna sidan och anledningen till att jag gick in i dag var att jag slogs av samma tanke som du: vågar jag?
Jag kan berättamin erfaenhet hittills. Jag hade haft MS i tio år och gått med bromsmedicin i åtta när jag blev gravid. Graviditeten var väl inte så lättsam, men den var nog inte värre än någon annans med tanke på hur otränad och ynklig jag var. Problemet för mig var att innan hade jag haft en sådan "snäll" MS att jag inte hade några större inskrämkningar i mitt liv. I och med att barnet (alt att jag passerade 10-års gränsen) kom fick jag nya symtom som jag inte kände igen sedan förut, och det var svårt att hantera vad som var vad med alla hormoner som flög omkring. Det var svårt att anpassa sig till ett barn i familjen samtidigt som jag fick sjukdomen på nytt så att säga.
Du har ju den fördelen att du har barn tidigare och vet vad som händer i kropp och själ. Jag och min man har varit helt övertygade om att vi inte skall ha mer barn, då vi tror att jag inte orkar med det, men jag har börjat undra... HAr kanske inga svar till dig, men jag vill gärna höra mer om hur du tänker framöver.
Kan iallafall säga att bromsmedicinen inte var något problem, jag slutade 3 månader innan vi började "försöka" för avgiftningens skull, sedan startade jag upp när jag avslutade amningen när dottern var sju månader, jag vågade inte dra ut på det längre. Jag hade inga problem under graviditeten, däremot ändrade jag mottagligheten för Avonexet när jag började igen, jag blev jättedålig. Har sedan dess bytt till Citalopram och det funkar jätte bra.

Kajsa15

 

03 - 08.04.2010, 19:21

Hej Kajsa15!

Vad kul att du svarade :-) Ja, du hur ska man resonera?? Jag tänker ena dagen att jag borde nöja mig med mina 2 jag har som är en kille och en tjej samtidigt så vill jag ju få känna sparkar i magen, snusa på bebis och se ännu ett barn utvecklas. Jag önskar det vore så enkelt som min mamma säger å ena sidan tycker hon och tyckte innan jag fick min diagnos att jag borde nöja mig med2 som dessutom börjar bli stor (snart 7 och 4) Men som hon oxå säger - vill du ha fler barn så skaffa det, det andra löser sig längs vägen. Vet att hon skulle ställa upp så även min sambo men även om pengar inte är allt så är det han som tjänar på dem och om jag skulle bli dålig och måste va hemma blir det tight fast det löser sig oxå, nu i vintras när det var så kallt och mkt snö var det jobbigt att gå för mig och då hämtade och lämnade han nästan varje dag men jobbade ibland hemma på kvällarna.

Vet du hur det är OM man har en liten bebis och får ett kraftigt skov och behöver hjälp kan man få "anställa" sin mamma då om det behövs?? hon har oxå ett jobb så att va borta från det flera månader skulle ju inte funka utan annan inkomst.

På vilket sätt har sjukdomen ändrats sig sen du fick barn, jag borde ha en snäll om den satte igång redan 98 men just nu känns den inte så snäll tycker jag haft många skov på kort tid (4st sen juni :-() Har oxå fått höra att om man skaffat barn redan innan utan att man känt av ngt så är det bra men vet inte hur mkt sanning det ligger i det.

Hur mår du idag, du har ju ändå stått på broms ganska länge och jag är väldigt intresserad av att veta hur ni mår efter en längre tid på broms.

Jag vet verkligen inte hur vi ska göra, med skoven i bakhuvudet känns det inte så kul. Vill ju verkligen ha fler barn men vill oxå kunna ta hand om dem själv!! Ska på MS-kurs i slutet av april och hoppas komma därifrån fullärd och med ett beslut som känns bra.

Jag hoppas det blir precis som du önskar, barn el inte vet hur svårt det här beslutet är som ju faktiskt påverkar än för resten av livet även om det är ett kärt besvär.

LYCKA TILL!!

sirap98

 

04 - 10.04.2010, 07:06

Hej Sirap!
Du frågade om hur min sjukdom ändrades, jag vill inte skrämma dig, men den har ändrats ganska mycket. Från att ha haft känselbortfall olikn på olika delar av kroppen har jag nu ofta blivit sängliggande i fatigue och sedan i somras har jag problem med benen, gick med krycka och deltidssjukskrivning hela hösten. SÅdant kan man ju överleva, men det som är jobbigt är att jag inte alltid orkar leka med min dotter, gå promenader med henne och i en period orkade jag inte lägga henne på kvällarna, sådant svider som du kan tänka dig. Det får mig ibland att känna mig som en gäst i familjen istället för mamma, och det är väl kanske det som skrämmer mig mig mest, om jag får fler barn, hur blir det då? mIn man är underbar, men hur mycket kan jag begära av honom.
Jag vill inte skrämma dig, sjukdomen slår ju så olika, tröttheten kanske är mitt kors att bära. Det var iallafall skönt att skriva av sig en smula.
JAg har iallafall slagit större karriärtankar ur hågen, det är rätt skönt att inte satsa på chefsposter olikn. dom problemen kan någon annan få :). JAg har iallafall jättebra chefer som låter mig vara sjuk ofta.
Jag vet inte hur det är med anställa "barnflicka", men om du är sjukskriven kan någon annan gå in för vård av barn, och antagligen få ut försäkringspengar för detta. Men lita inte på mitt ord, jag har lite svårt att penetrera kassans regler. NÄr jag var nyförlöst var min man hemma extra länge då han var halvtidssjukskriven, inte en idealisk situation, men det räckte för oss då. Vi är en bra ynklig familj ibland...;).
JAg har aldrig gått på någon kurs, men det kanske vore bra, hoppas du får ut vad du söker från den!

Kajsa15

 

05 - 10.04.2010, 14:48

Hej Kajsa!!

Ja, du det är inte lätt det här med MS och att behöva planera sitt liv efter den, inget man vill direkt :-( Jag hade en riktig downdag i förrgår, det var nog första gången sen diagnosen Man börjar fundera på hur livet eg kommer se ut, jag är ju mest rädd att bli personlighetsförändrad vilket jag ändå hört inte hör till MS även om man kan bli lite glömsk och så. Hade jag bestämt mig för barn i förrgår hade det definitift blivit nej men sen går ju de mörka tankarna över, just nu mår jag ju ok fast jag känner mig just nu lite svagare i benen och har en domnad/svidande känsla på höft, halva magen och halva ryggen vet inte om det är ett nytt skov el inte men det är inte på några nya ställen iaf. Trötthetten har jag peppar, peppar inte drabbats av, dock gillar jag att sova på morgonen men kan oxå var vaken hur länge som helst på natten. Önskar så att man ändå visste mer om sjukdomen även om det gått framåt.
Det här med karriär har jag oxå lagt på hyllan, ville plugga till socialpedagog förut men nu vill jag lägga all tid på mig själv, min familj och vårt välbefinnande inget jag kommer ångra. Jobbar just nu ironiskt nog med handikappade barn vilket sliter otroligt på kroppen så det är ju inte idealiskt så nu efter sommaren är förhoppningen att jag ska kunna plugga ca 1 år och sen se vad som händer planen är sen att jobba max 60% för min hälsas skull och för att ha så mkt ork över till det som för mig är viktigt. Man ändrar ju sitt synsätt på livet väldigt drastiskt efter en sån här diagnos dock till det bättre.
Oj, det handlade inte mkt om barn nu inte men det är så skönt att få skriva av sig lite till ngn som frstår :-)

Vad är det för broms du står på nu? Ges den oxå med spruta? Låter som du haft en jobbig period ett tag, mår du bättre idag? Sägs det att MS:n ändrar sig efter 10 år??

Vill du fortsätta utbyta tankar och funderingar även om dt inte gäller barn så pratar jag gärna vidare :-)

Ta hand om dig!!

Kram Anna

sirap98

 

06 - 24.04.2010, 09:21

Hej!
Vill gärna ha mer kontakt med dig!
k53arin@hotmail.com

Kram
Karin

Kajsa15

 

07 - 24.04.2010, 11:17

Hej Karin!

Pratar gärna mer med dig :-) Hittade en Karin på Facebook med din mail, är det du??

Kram Anna

sirap98

 

08 - 24.04.2010, 13:15

Japp det är jag! Jag är nybörjare där

Kajsa15

Besöksräknare

Registrerade medlemmar: 3884

Användare online: 264

Diskussionsinlägg: 62004

Logga in på mötesplatsen

Verktyg

Månadens MS-fråga

Vad är mest intressant på MS-portalen?

» Visa resultatet