Synd när den är som bäst!
9 september 2010
Idag har jag känt mig riktigt, riktigt syndig. Det var så skönt. Jag gjorde något jag
aldrig skulle göra annars… något som många skulle tycka var helt fel. Jag bara log
och konstaterade att detta kändes väääldigt annorlunda, och bra
Jag kom då också på att jag kan riktigt längta efter att inte vara alla till lags. Bara göra tvärtemot. Det är väl syndigt om något. Att inte vara inrättad i ett led och stryka alla medhårs. Synd behöver alls inte handla om sex på något sätt.
Ändå kan det ge samma pirrande känsla i kroppen när en synd är på väg att begås eller samma tillfredsställelse när synden har begåtts. Att göra något förbjudet.
Eller förbjudet och förbjudet. Det kan räcka att göra det jag gjorde idag. Jag tog bilen ner på stan. Fast det var fint väder. Fast jag inte skulle handla tungt. Fast jag inte hade gått så många steg idag, tog jag bara bilen. Hahaha. Fast det bara tar två minuter att köra bilen ner på stan inklusive att hitta en parkeringsplats. Att gå tar ungefär 7 minuter. Ingen tid alls alltså.
Men jag tog bilen ändå. Pyrde ner miljön med lite bensinångor. Sumpade någon krona i bensinkostnad. Jag tittade på klockan när jag kom in på parkeringen. – Oj, bara två minuter, det här var väl onödigt att åka bil för… hördes min inre röst gnälla. . – Nej, inte alls, det är jag som bestämmer när jag använder bilen. Vill jag åka bil ner på stan gör jag det, svarade jag uppkäftigt tillbaka.
Jag steg ur bilen och kände mig märkligt upplivad. Lite större, lite starkare än vanligt. Kände att jag hade kommandot över mitt liv. Jag struntade i alla rön på vad som är klimatsmart. Jag trotsade normen om att vara den goda miljömedborgaren och den sunda sportiga kvinnan som bygger in sin vardagsmotion i sina stadsärenden. Struntade i att vara den perfekta människan i två minuter och det kändes sååå bra.
Att en sådan liten handling kan göra så stor skillnad i min känsla om mig själv. Att en liten tvåminutersbilfärd kan få mig att förvandlas från en präktig ängel till en opålitlig, farlig, syndig kvinna. Jag gjorde inget olagligt eller kriminellt men ändå kändes det lite förbjudet. Och vilken energi och inspiration den lilla bilfärden har gett mig idag. Jag har känt mig tuffare idag än vad jag gjort på länge. Jag har köpt en tuff outfit att matcha mitt nya jag med. När jag kom hem bytte jag direkt från nedtrampade gymnastikskor till pumps och mina nya kläder. Sedan blev jag rädd att jag med en klack skulle spetsa vår lilla kanin som far runt fötterna hela tiden i tron att hon är en hund. Tog genast av mig skorna.
Väl barfota igen i hemmet igen slog det mig vilket osyndigt liv jag måste ha när det räcker att åka bil i två minuter för att man ska känna sig som synderska. Jag vill inte använda ordet tråkigt för det är precis så här jag vill ha livet. Lugnt och stilla. Med några korn av synd här och där…
Det handlar bara om att provocera lite tror jag. Det känns syndigt för mig. Jag blir lite gladare av det verkar det som… och vackrare… och påhittigare. Får se när jag törs utmana normer och regler och synda lite igen. Synd är inte bara av ondo!
Lisa Lundin
Klicka här för att kommentera krönikan
Du måste vara registrerad och inloggad på mötesplatsen för att kommentera krönikan.
Klicka här för att logga in eller registrera dig.
