Att välja bromsmedicin
Några viktiga saker att fråga om
Om du och din neurolog har kommit överens om att du ska påbörja medicinering med bromsmedicin finns det flera läkemedelsalternativ som kan vara aktuella.
Val av medicin sker ofta i ett samspel mellan neurolog och patient där även MS-sjuksköterskan har en viktig roll i informationen kring den praktiska hanteringen vid medicineringen.
Att medicinera vid en kronisk sjukdom som MS innebär en situation där det är extra viktigt att du känner dig motiverad och tillfreds med den medicin som blir aktuell i ditt fall, eftersom du ska ta din medicin under en mycket lång tid.
För att underlätta för dig finner du nedan några viktiga frågor som du kan ta upp med din neurolog, innan val av läkemedel sker.
- Läkemedlens kliniska effekt?
- Finns det några biverkningar?
- Hur tar man läkemedlen?
- Hur förvarar man läkemedlen?
Nedan kan du läsa mer om vad dessa saker innebär.
Läkemedlens kliniska effekt?
Med detta menas hur effektiva läkemedlen är vid behandling av MS.
Alla läkemedel som finns registrerade på marknaden har genomgått noggranna studier för att få läkemedelsverkets godkännande.
Alla läkemedel kan även uppvisa resultat på hur effektivt läkemedlet är, men de enskilda resultaten kan inte jämföras mellan de olika preparaten.
För att kunna jämföra olika läkemedels resultat beträffande effektivitet krävs jämförande studier, där till exempel två olika läkemedel ingår.
De sista åren har flera sådana studier genomförts inom MS-området. De har visat att det finns skillnader mellan de olika MS-läkemedlen beträffande hur effektiva de är vid behandling av MS (ref 1,2).
Finns det några biverkningar?
Alla MS-mediciner som finns på marknaden har olika biverkningar beskrivna i sina läkemedelsbeskrivningar.
Biverkningarna kan dock skilja sig från preparat till preparat (ref 3) och kan till exempel yttra sig i besvär med smärta och sveda vid injektionsstället eller hudreaktioner (ref 4).
Andra biverkningar kan vara av sådan art att de med tiden minskar eller till och med försvinner.
Din neurolog eller MS-sjuksköterska känner väl till läkemedlens biverkningar och kan förklara dem för dig, men det är viktigt att du är medveten om att olika besvär kan uppkomma när du startar din medicinering eftersom du då kan vara beredd på att hantera dem på bästa möjliga sätt.
Hur tar man läkemedlen?
Alla MS-läkemedel som finns idag ska injiceras, men på olika sätt.
- Subkutana injektioner sker med en tunn, kort nål i underhudsfettet, och hanteras efter upplärning av vårdpersonal i de allra flesta fall av patienten själv, eller av anhörig.
Om man ändå tycker att injektionsproceduren är besvärlig eller obehaglig, kan i många fall en så kallad autoinjektor vara till hjälp och kan också bidra till att minska hudreaktionerna vid injektionsstället (ref 5,6). Autoinjektorn laddas med läkemedelssprutan och sköter automatiskt injektionen när man trycker på en knapp.
- Intramuskulära injektioner sker i en muskel med en längre och grövre nål än den subkutana, eftersom den ska tränga djupt ända in i muskelskiktet.
De intramuskulära injektionerna kräver en annan teknik och utförs efter upplärning av vårdpersonal av patienten själv eller av anhörig, men det händer också att patienten regelbundet besöker till exempel en distriktssköterska för att få hjälp med injektionen.
Bilden nedan visar en bild på två nåltyper, en extra tunn subkutan nål (0.30 mm i diameter) till vänster jämförd med en vanligt förekommande intramuskulär nål till höger.
Hur förvarar man läkemedlen?
Denna fråga kan vara viktig med tanke på hur du till exempel ska planera dina resor, där du behöver tänka på hur du ska förvara ditt läkemedel enligt de rekommendationer som ges.
Ska MS-läkemedlet kylförvaras, eller kan det förvaras i rumstemperatur?
Ett generellt svar på detta är att det varierar mellan de olika MS-läkemedlen.
Skillnaden mellan de olika MS-läkemedlen beträffande möjligheten till förvaring i rumstemperatur varierar mellan endast 12 timmar upptill hela 2 år.
Fråga din sjuksköterska eller neurolog vad som gäller för de olika bromsmedicinerna
Eftersom din medicinering sker frekvent och under lång tid är läkemedelsförvaringen en praktisk rutin som ska passa in så bra som möjligt i din vardag.
Att slippa ständigt behöva tänka på kylförvaring och noggrann planering vid resor kan vara en fördel för många patienter, eftersom medicineringen inte ska behöva uppta mer tid och energi än nödvändigt varken under semestrar eller i vardagslivet.
Referenser
1. Durelli L et al. and the Independent Comparison of Interferon (INCOMIN) Trial Study Group. Every-other-day interferon beta-1b versus once-weekly interferon beta-1a for multiple sclerosis: results of a 2-year prospective randomised multicentre study (INCOMIN). The Lancet 2002;359:1453-1460.
2. EVIDENCE Study Group. Results of comparative efficacy trial using two formulations of interferon beta-1a in RRMS. Journal of Neurological Science 2001;187 (Suppl.1):S436.
3. Flechter S. et al. J of the Neurological Sciences 197 (2002) 51-55. Comparison of glatiramer acetat (Copaxone®) and interferon beta 1-b (Betaferon®) in multiple sclerosis patients; an open-label 2-year follow-up.
4. Gooodin DS ENS 2003 poster 306. A comparison of the biological response and tolerability between the two high-dose, high-frequency beta-interferons in healthy volunteers.
5. Use of an automated injection device for the delivery of interferon beta-1b Carlo Tornatore and Denise Bartlett Washington DC Presented at Congress: 2001: 126th ANA, Chicago, USA
6. Tolerability of interferon beta-1b (Betaferon®/Betaseron®) can be significantly improved using both interferon-free needle and automated injection techniques Tornatore C, Bartlett D Washington DC, USA Presented at Congress: 2002: 12th ENS, Berlin, Germany
