Cannabis och cannabinoider i klinisk praxis
Intervju med dr Claude Vaney, överläkare vid Berner-kliniken i Montana/Schweiz, om användningen av cannabis vid MS.
Cannabis (marijuana) är ett ord som ständigt dyker upp i tidningsrubrikerna. På senare tid har växten ofta nämnts i samband med behandlingen av spasticitet (ökad muskelspänning/stelhet) vid MS. Hur kommer det sig?
Cannabis påverkar troligen nervcellernas återkopplingssystem, men man har ännu inte klarlagt exakt hur ämnet verkar i ryggmärgen. Spasticitet yttrar sig ibland som smärtsam muskelstelhet, som beror på bristande kontroll av centrala nervsystemet.
Efter en pilotstudie med cannabistabletter i Montana/Schweiz görs nu en större studie. Vad är det man undersöker?
Den viktigaste aktiva beståndsdelen i cannabis är 9-tetrahydrokannabinol (THC). I studien får patienterna detta ämne i kapselform. Varje patient deltar i studien i fyra veckor och får under denna tid THC under en viss period och placebo under en annan period. Studien är dubbelblind, dvs. varken patienten eller läkaren vet när vem får vad.
Cirka 50 deltagare som anmält sig till en vistelse på ett rehabiliteringscenter valdes ut till den planerade studien. Hittills har cirka 25 patienter slutfört studien. Villkoren för att bli antagen var diagnostiserad MS med påtaglig spasticitet som inte svarade på konventionella läkemedel, exempelvis baklofen. Försökspersonerna fick inte ha haft några allvarliga samtidiga sjukdomar, inga psykiatriska rubbningar och inga påtagliga nedsättningar av koncentrationsförmåga och minne.
Studien kommer att undersöka verkan av ett standardiserat cannabisextrakt i behandlingen av organiskt orsakad spasticitet hos MS-patienter. Syftet är också att bestämma den bästa dosen för försökspersonerna.
Följande erfarenheter från tidigare studier och klinisk praxis ska också bekräftas:
- Den testade formen av cannabisextrakt har spasmolytiska och analgetiska (smärtlindrande) egenskaper utan några märkbara psykologiska biverkningar.
- Vid de testade doserna är risken för psykologiska och/eller fysiska biverkningar liten.
Studien kommer att undersöka incidensen av biverkningar, effekten på spasticitet, koncentrationsförmåga, motoriska parametrar, syn och psykotropa effekter. Vidare kommer olika tester för mätning av motoriska funktioner att utföras, som gångtest och det s.k. 9-hole-peg-testet.
Kritiker pratar ofta om cannabis som en vanebildande drog, i synnerhet som den tenderar att sänka uppmärksamheten, i exempelvis i trafiken, och påverka minnet. Är cannabis verkligen så farligt och finns det medicinska skäl som talar för illegalitet?
På 1800-talet användes cannabisplantan på många olika sätt: Hildegard von Bingen kände till plantan som en effektiv drog, den första Gutenberg-bibeln trycktes på hampapapper, barnmorskor gav smärtlindrande ”hampacocktails” vid förlossningar. Fram till 1920- och 30-talet kunde man få hampatinkturer hos apotekaren som smärtlindrande medel. Skälen till hampaodlingens nedgång är inte medicinska, utan ekonomiska. USA införde skyddstullar mot hampa i syfte att öka försäljningen av nylon. Hampaproduktionen hämmades och senare ersattes cannabis som analgetika med andra, starkare medel.
Cannabis i kapselform är idag ett ganska dyrt läkemedel. Om det tas dagligen uppgår kostnaden till ca 300–450 dollar i månaden.
Cannabis är inte fysiskt vanebildande och dess effekt på medvetandet uppträder först vid högre doser. Patienter som är i behov av lindring vill inte ha en sådan effekt. Självklart kan cannabis inte tillåtas i samband med bilkörning, eftersom uppmärksamheten och koncentrationsförmågan kan påverkas. Det är mest effektivt när det ges som stolpiller eller i form av en gelkapsel. Eftersom THC är fettlösligt, maximeras verkan om kapseln tas tillsammans med ett glas mjölk.
1993 undersöktes cannabis verkan som läkemedel i en Harvard-studie med titeln ”Det förbjudna läkemedlet”. Hittills har det emellertid inte gjorts några storskaliga undersökningar av ämnets verkan vid MS och vid långvarig behandling.
Den moderna medicinen och lagstiftningen ställer upp större hinder än vad tidigare användare mötte. Rapporter om personlig erfarenhet räcker inte som grund för förskrivning. Från medicinsk synvinkel är det därför viktigt att få fram objektiva data från studier av cannabis effekt på MS-sjuka som lider av smärtsamma spastiska tillstånd. Först då kan användningen av receptbelagt cannabis övervägas på nytt.
Är cannabis den mirakelmedicin som det ibland påstås?
Fördelarna med en behandling som lindrar smärtsamma spastiska tillstånd, särskilt nattetid, är uppenbara. Både reflexaktiviteten och smärtupplevelsen reduceras, men cannabis hjälper inte mot darrningar.
Man känner till andra effekter från cancerbehandling, nämligen aptitökning och en gynnsam verkan på depression. För människor med MS är cannabis lämpligt som kompletterande spasmolytiskt och analgetiskt medel till natten. Förskrivningen ska därför anpassas till enskilda patienter men dosen ska vara densamma över tiden.
Cannabis är inte någon mirakelmedicin, men kan bidra till att förbättra MS-sjukas livskvalitet.
Observandum: reglering i lag
I de flesta länder är det förbjudet att inneha och att sälja cannabis. I vilken grad innehav ogillas varierar från land till land.
I Storbritannien håller cannabis på att nedgraderas till en drog i klass C och man kommer inte längre att gripa personer som innehar små mängder.
Holland blir sedan nyligen första land i världen med apoteksförsäljning av cannabis för kroniskt sjuka. Den holländska regeringen har godkänt försäljning av cannabis till människor som lider av cancer, HIV, MS och Tourettes syndrom.
Referenser
1 Brenneisen R, Egli MA et al. The effect of orally and rectally administered delta-9-THC on spasticity: a pilot study with two patients. International Journal of Clin Pharmocol Ther 1996;34:446-452.
2 Jarho P, Pate DW et al. Hydroxypropyl-beta-cyclodextrin and its combination with hydroxypropyl-methylcellulose increases aqueous solubility of delta9-tetrahydrokannabinol. Life Science 1998; 63(26): PL381-384.
